I mitt senaste inlägg skrev jag ju att vi letade boende. Letandet gick bra och innan vi visste ordet om det hittade vi en lägenhet på huvdgatan. Problemet med boendet var bara att det inte kommer finnas några möbler till vår inflyttning den 1:a september. Så istället för att ha en lugn dag efter att vi idag hade skrivit på kontraktet var vi tvugna att hitta åtminstonde en madrass. Ni kanske undrar varför vi inte försökte leta efter ett möblerat rum som min käre far frågade i det samtal vi hade under dagen. Det vi märkte var dock att det inte var så lätt att hitta personer som bara ville hyra ut under de fyra månader vi ska vara här.
Därför befann vi oss helt enkelt på en buss som skulle ta oss till JYSK i utkanten av Kingston. Killen i receptionen på vårt hotell hade pekat ut var vi skulle gå av och hitta till JYSK. När vi kom dit fanns det inget JYSK utan bara en liten affär som också sålde madrasser inte i riktigt samma prisklass som den vi hade tänkt oss. Vi funderade ett tag på om killen i hotellet hade sagt fel och detta stället var det kanadensiska JYSK men efter att ha forsatt vår vandring i den 29-gradiga värmen uppenbarade sig JYSK för oss. Efter att ha velat i säkert en timme kommer nu JYSK att leverera inte bara madrasser, utan kudde och täcke också till vår nya våning på 171 Princess street på söndag. Trots värmen, kan vi konstatera att det som inte dödar det härdar.
Här har ni en bild på Sandra på vägen mellan det kanadensiska "JYSK" och det riktiga JYSK:
Nu har vi äntligen kommit fram till Howard Johnssons Inn i Kingston Ontario. Klockan är 6:32 lokal tid och jag har varit vaken sen klockan 5:00. Vi flög alltså från Arlanda den 25:e augusti, till Helsingfors. Gaten i Helsingfors var precis samma som när vi flög till Seoul för att hälsa på Julia och det kunde inte vara annat än ett gott tecken tänkte vi.
När vi kom fram till flyget insåg vi att vi kanske misstagit oss då det inte alls var ett plan med egen tv, som vi förväntat oss, utan en betydligt mindre variant än det plan vi flög till Seoul i och detts plan skulle ta oss över atlanten. Till råga på allt satt vi vid nödutgången och skulle rädda resten av passagerarna när det lilla planet kanske inte höll för de hårda vindarna. Flygresan gick dock någorlunda stabilt och vi hann både läsa och kolla igenom papper inför vår tid som studenter i Kingston. När vi sitter där och tittar igenom Student Exchange Guide inser vi att de rekommenderat att man ska kunna visa på att man har tillräckligt med pengar för sin vistelse i landet. Jag har tidiagre under veckan varit hos banken och fått något slags intyg men bankmannen lyckades skriva att jag skulle studera i USA vilket inte är fallet. Sandra hade inte med sig något papper alls. Med något darriga ben steg vi därför av planet för att möta vårat öde. Vi steg gemensamt fram emot den person som tittade så att vi inte hade med något otillåtna föremål i våra bagage. Han ställde några frågor och tills slut undrade han om vi hade pengar med oss. Ja svarade vi, det är klart vi har pengar med oss. Sedan frågade han om vi hade mer än 10 000 kanadensiska dollar. Visst tyckte vi det var lite konstigt att det var just den summan som man behövde för en termin för att komma in i landet men vi svarade ändå i kör att jodå det har vi! Det var bara det att tulltjänstemannen menade visst den gränsen för kontanta pengar som fanns innan man passerade och när vi insåg detta fick vi snabbt ändra oss. Trots det, lät han oss passera och efter en natt på hotell vid flygplatsen är vi alltså framme i den stad som vi ska tillbringa hösten i.
Vi har inte hunnit utforska staden i någon större utsträckning men innan vi gick och la oss klockan nio igår hann vi ändå ta en hamburgare på ett av stans många hamburgeställen.
Med på bilden är Sandra och så Karolina som också är från Uppsala och ska studera juridik i Kingston.
Nu ska vi gå och äta frukost innan vi ska leta boende under resten av dagen. Håll tummarna!
Imorgon åker jag och min kompis Sandra, via Helsingfors, till Toronto för att sedan åka vidare till Kingston. Där är tanken att vi ska stanna i ett halvår. Många jag pratat med nickar igenkännande när man nämner Kingston, men antagligen är det inte Kingston jag ska till man tänker på då utan huvudstaden på Jamaica. Kingston i Kanadaär antagligen inte så exotiskt och säkert inte hälften så varmt som dess namne i Jamaica men man kan ju inte få allt här i livet. Istället åker vi till vad som kallad Limestone City(Kalkstensstaden) som faktiskt varit huvudstad i Kanada, men det var för en väldans massa år sedan.
Mamma har många gånger frågat vad jag kommer sakna i Sverige. Här är ett urval:
